I en tid med sociala medier och smarta telefoner är det allt lättare att spara våra minnen.
Födsel och födelsedagar, första skolavslutningen och familjefoton.
Men många av oss sitter även på minnen från en mer analog tidsålder – dagböcker, videoband, fotoalbum. Minnen i form av fysiska prylar.
Här berättar Pernilla Wahlgren om sin relation till oersättliga minnen – och vilka som betyder allra mest för henne.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Aftonbladet-redaktionens åsikter.

Läs mer på Trygg-Hansa

en grön villa på Lidingö bor Pernilla Wahlgren, 49, med sönerna Benjamin, 20, och Theo, 10. Dottern Bianca, 22, flyttade nyligen ut.
– Vi har bott här i sex år, berättar Pernilla.
Under dessa sex år tycks familjen ha bott in sig rejält. Hemmet är fullt med prylar. Skåp och andra förvaringsutrymmen utnyttjas till fullo.
Framför allt finns här många minnen som är svåra att ersätta om olyckan skulle vara framme.
Kylskåpet är täckt av bilder. Allt från gamla skolfoton på barnen till tidningsurklipp med mingelbilder. Väggar och byråer pryds av inramade familjefoton.

– Jag är lite för sentimental för mitt eget bästa. Jag älskar att rensa men är dålig på att göra mig av med saker eller kläder som är knutna till ett starkt minne, säger Pernilla.

Vilka minnen betyder mest för dig?
– Alla filmer med barnen när de var små, både sådant som finns på band och i datorn. Deras första jul, midsommar och liknande är ju minnen som känns oerhört värdefulla att ha på film.

å familjer i Sverige består av så många kända ansikten som familjen Wahlgren. Kändisskapet sprider sig över flera generationer, och Pernilla gjorde sitt första större framträdande redan som fyraåring när hon spelade mot mamma Christina Schollin i en tv-pjäs.
Under sin långa karriär inom underhållningsbranschen har hon ägnat sig åt allt från schlager och musikaler till film och tv.

Hur ser du på minnen kopplade till din karriär, vad betyder de för dig?
– När det kommer till sådant är jag faktiskt väldigt osentimental. Jag har gett bort gamla scenkläder till trogna fans.

Det finns dock undantag, tillägger Pernilla:
– Guldskivor och priser jag har fått vill jag ändå behålla. De väcker både stolthet och minnen.

ernilla är knappast ensam om att vara sentimental över föremål med affektionsvärde.
De flesta av oss har nog sparat flertalet minnen genom livet. De kanske inte ser mycket ut för världen, men sitter på en känslomässig guldgruva för dess ägare.
– Jag har själv tappat bort flera gamla videoband vid flytt, det blev jag ledsen över. Även ytliga saker som glasögon och smycken – men det kommer man över på ett annat sätt, säger Pernilla.

Genom sina sociala medier har Pernilla – likt många av oss – tillgång till en gigantisk minnesbank. Hon berättar att hon ofta bläddrar igenom gamla blogginlägg och bilder.

Född: 24 december 1967
Gör: Sångerska, skådespelare, programledare, bloggare
Bor: Villa på Lidingö
Familj: Barnen Oliver, Bianca, Benjamin och Theo

– Det är otroligt värdefullt! Jag har bloggat nästan varje dag i nio år och det är fantastiskt att alla bilder och dagboksanteckningar finns kvar.
Minnen från tiden före sociala medier är inte lika tillgängliga – och inte heller skyddade mot stöld, bränder eller andra olyckor.
– Jag borde ha allt viktigt sparat på ett och samma ställe, men har det i olika lådor som jag glömmer bort i stället, medger Pernilla.
Hon är nog knappast ensam om det heller.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Aftonbladet-redaktionens åsikter.

Läs mer på Trygg-Hansa